kennet.webblogg.se

Efter kommentarer i går har jag nu förstått att det är söndag

Och vi slår ihop tredje advent och lucia. 

Kl. 07.00 står det att hon glider in i var tv det är rätt mysigt att titta på och vän av ordning så blir man nyfiken hur glest tåget är. 

Jag var så trött igår eller idag kanske man ska säga. För jag somnade inte förens typ 01.15. morgonen var planerad. 

Kaffebryggaren slås automatiskt på kl. 06.45 och min klocka är inställd på 06.55. 

Perfekt timat och synkat. Vakna kliva upp dra påslakanet om min nakna bleka kropp. Både toa och kök ligger på vägen till tv. 

Jag vet att få med både kaffet, mackorns som jag fixa igår och lussebullar blir knepigt samtidigt som jag ska hålla reda på påslakanet. Tanken slog mig att när man bor själv så spelar det ju ingen roll om lakanet är runt midjan eller över axeln.

 

Men hur tänkte jag nu. Jag var supertrött i går, jag tog till och med ett anti-vakenpiller. Vid 00.45. men att tro att jag ska sova till 06.55 det var nära på komiskt. 

04.50 slog jag upp ögonen, försökte somna om men nä ingen idé. Så nu funderar jag på att hasa mig ut i köket, bryts timern på kaffebryggaren, starta den manuellt och ta mig till toa och sen klä mig. 

Men då kommer det sluta med att kaffet och tillbehören är slut innan lucia. 

 

Vad spelar det för roll kan man tycka. Egentligen ingen alls om allt varit normalt. Men. Just nu är jag i en period av delvis psykisk ohälsa. Jag är inte i väggen men varit nära några gånger. Så för mig är det en total miss att den plan jag hade gick om intet. En så enkel sak gör att den lilla jäkeln sitter på min axel och talar om att jag inte klarar något jag fixa inte ens att se på lucia och fika i bara påslakan. Nä jag är oduglig. Det har jag ju sagt. 30 minuter kvar till klockan ringer. 

Jag ligger fortfarande här jag behöver slå en drill, men nej för jag har bestämt mig att jag ska visa den lilla jäkeln att min planering håller jag är inte oduglig. Så hur pinknödig jag än är så blir det ingen drill förens ca 06.55.30, då min klocka ringt och jag är på väg mot köket via toan med påslakan över axeln. Hämta kaffe, mackor och lussekatt sjunka ner i soffan slå på tv och äta frulle tillsammans med lucia.  Jag ska lyckas. Men skriver om det innan, så inga färska illustrationsbilder. 

 

Jag får dessa bojor av oduglighet när det är ovanligt tufft. 

Jag lider med dem som lever med dessa tankar och där hela världen går under varje gång något blir fel. De som kan explodera för att pennan inte ligger till höger om blocket där den jämt ligger eller att en kaffe kopp inte kan stå i diskhon till det finns mer att diska.

 

Visst är detta inlägg lätt töntigt, enligt många. Men tyvärr det är helt äkta och tanken är lika naken som jag under täcket. 

Nu ligger jag och bara väntar 10 minuter kvar innan jag får slänga benen över sängkanten. 

 

 

 

Hur ser er luciamorgon ut? 

 

Kram ♥️

 Uppdaterat 07.25

Jag hann